Svenska Matkakoski
När håvfisket började vid Matkakoski
Fram till 1300-talet vandrade folk som samer, kväner, karelare m fl till Matkakoski för att under sommarhalvåret fiska. Håven användes redan på 12-1300-talet. När saltet anlände från Tyskland på 1200-talet ökade fiskets betydelse ännu mer, eftersom saltet gjorde det möjligt att konservera fisk och transportera den vidare till marknaden. Permanent bosättning invid Matkakoski blev det först i slutet av 1400-talet.
Ida Juuso var en välkänd håvfiskare
Tornedalens fiskehistoria rymmer berättelser om skickliga håvfiskare, som till exempel Ida Juuso, känd som den första kvinnan som håvade i Matkakoskiforsen. Ida började håva på 1920-talet, vid 35 års ålder, när hennes åldrade make skadade benet och inte längre kunde fiska. Ida lärde sig snabbt och blev känd som en flitig och skicklig håvfiskare. Hon fortsatte att håvfiska resten av sitt liv, fram till 1970-talet och har lämnat ett bestående avtryck i fiskekulturen.
Håvfisketraditionen lever kvar vid Matkakoski
Matkakoski har fortfarande traditioner som härstammar från den gamla fångstkulturen, såsom fiskerättigheter, sikdelning och sikhalstring. Gårdar med håvfiske har på svenska sidan av Matkakoski delats i två olika grupper, som fiskar turvisa dagar enligt regler från 1866. Sikdelningen sker kl. 18 under högsäsongen. Fisket vid Matkakoski organiseras numera genom Matkakoski Fiskeförening, som bildades 1928. Föreningen förvaltar två byggnader i byns ägo, som båda byggts i slutet av 1700-talet. Föreningen förvaltar även fiskerättigheter för sportfiskarna vid svenska Matkakoski.
Besök svenska Matkakoski
