Området vid forsarna

Byn Kukkola har från början varit en och samma by som, legat på både svensk och finsk sida och i början av 1800-talet var byn den största i Tornedalen.  År 1809 då Finland anslöts till Ryssland drogs riksgränsen i Torne älv och byn delades därmed till en östra och en västra del. På den svenska sidan förändrades håvfisketraditionen med sikdelning flera gånger under 1900-talet, och idag auktioneras fiskerättigheterna ut. Kukkolaforsen är känd för sin månghundraåriga siktradition och har sedan länge varit en plats för traditionella sikfester. Läs mer

Kukkolankoski på finska sidan, som även bär på namnet Jylhä, har sedan länge varit en produktiv fiskeplats. Torne älv som rinner genom byn delar invånarna i två byalag, den västra och den östra. På båda sidor av älven finns fortfarande en levande och stark fiskekultur där traditionerna har en central roll. I finska Kukkola kan man fortfarande se inslag av gamla fångstkulturer som på många platser redan försvunnit. Läs mer

Först fanns älven, forsarna och fisken – sedan kom människorna. Fiske och jakt var grunden till bosättningar i Tornedalen. Under lång tid var sik och lax en mycket viktig del av självhushållsekonomin och är fortfarande viktig för många bybor, även om ingen idag svälter om fångsten skulle utebli. Traditioner relaterade till den gamla fisketraditionen kan fortfarande ses i svenska Matkakoski, såsom fiskerättigheter, sikhåvning i skift, delningen av sikfångsten och sikhalstring. Läs mer

Vid Matkakoski följs fortfarande samma gamla fiskeseder, såsom sikhåvning i skift och sikdelningen. Den årliga håvsäsongen vid Matkakoski har alltid påverkats starkt av väder och vattennivåer, av regler och begränsningar som kommer uppifrån, och slutligen av de lokala fiskarna själva. Läs mer